Förlossningsberättelse❤
I lördagskväll precis när vi gått och lagt oss så kunde jag inte riktigt somna så jag ställer mig upp och plötsligt droppar det vatten längst med båda benen.
Nu kissar jag på mig eller så går vattnet säger jag till Daniel.
Alltså den adrenalinkicken! Innerst inne förstod jag, det är klart att det är vattnet som börjat sippra.
Stirrade runt på övervåningen blandat med nervositet och förväntan.
Med tanke på min oro inför denna förlossningen så ringde jag in direkt och de hälsade oss välkomna in för en kontroll.
Inne på förlossningen fortsätter vattnet att rinna men jag har inga värkar.
Vi blir inlagda för att sova och se om värkarna kommer igång.
Natten är lugn och jag har bara oregelbundna värkar som knappt känns.
Efter en CTG kurva på morgonen som visar att det är väldigt oregelbundet fortfarande så bestämmer vi oss för stt åka hem en stund och invänta värkarna.
Efter några timmar hemma börjar vattnet rinna igen och värkarna är starkare men kommer fortfarande med 10-15 minuter emellan.
Vid halv 6 kommer oron smygandes och jag känner mig inte längre lugn av att vara hemma. Då hade jag allt från 2-10 minuter mellan värkarna. Ringer till förlossningen och vi är välkomna in.
I bilen får jag 4 riktigt starka värkar som är på gränsen till ohanterbara. Regnet bokstavligen talat vräker ner och Daniel kör i 140-150.
Tillslut kommer vi fram och då är klockan runt 18.30. De kör en CTG kurva innan barnmorskan kollar hur mycket jag är öppen.
5 cm öppet. Så vi fick flytta över till ett förlossningsrum direkt. Här är klockan strax efter halv åtta och då är det rätt lugnt och hanterbart. Barnmorskan visar lustgasen och går sedan ut för att ringa efter en EDA.
19.45 testar jag lustgasen och känner att detta går finfint. Jag andas igenom värkarna och känner mig så grym. Tills klockan är strax innan 20 och nästa värk kommer. Jag andas lustgas men känner att detta var någon helt annat smärta. Det känns som bebisen trycker på och jag kan inte sluta låta i den där masken. Trycker på klockan och personalen kommer mitt i värken. De gör en undersökning och ser att jag är öppen 8 cm. Det går fort alltså! Får lägga mig på sidan och kl 20.05 börjar krystvärkarna.
Daniel är det bästa stödet jag kan tänka mig. Han håller lustgasmasken åt mig och ger mig saft mellan värkarna.
Jag känner alltså av små små pauser om så bara 10 sekunder. Men det är en paus och det gör sådan skillnad.
Barnmorskan och undersköterskan är så proffsiga och får mig att inte gripas av panik. Tittar på klockan när den är 20.15. Barnmorskan säger att vid halv nio så är bebisen här.
Den peppen som jag får av att höra det. Får lägga mig på rygg och hålla i två handtag samtidigt som jag krystar. Känner hur bebisens huvud står halvt ute och det känns som världens eldslåga mellan benen.
Nu måste den ut hinner jag tänka när jag hör personalen säga till varandra att vid nästa värk kommer bebisen.
Och så kommer sista krystvärken och någon halt glider ut💕💕
Vår flicka! Vår bebis!
Hon är här och lyckan sköljer över mig. Det största i livet som kan hända har hänt!
Jag är så glad och tacksam över att förlossningen gick så bra som den gjorde.
Helt klart den bästa av de alla tre.
Det gjorde fruktansvärt ont och man hinner tänka både det ena och det andra under tiden. V a r f ö r i hela friden gör jag detta igen? Men krystvärkarna som jag fasat för under hela graviditeten var så annorlunda jämfört med de andra gångerna.
Och känslan efteråt? Den lyckan som uppstår är ju magisk✨
Att få lukta på sin nyfödda lilla bebis är det bästa som finns💕
4015 g och 50 cm ren kärlek❤
